buy some bing online
buy some facebook online
Pling & Plong
Idag tvingade Arvid mig att gå en promenad från hans jobb och ända hem. Nåväl det behövs väl det också. Dexter var här och visade mig lite hur man spelar piano, även fast han spelar gitarr numera. Har lärt mig början på apologise, och lite fur elise haha.
Dexter frågade mig massa saker om kameror, för han vill ha en. Det kanske för att han har så grymma storebröder som båda har kameror. Eller bara för att han vill. Men det skulle dröja ända till årets slut innan han hade sparat ihop pengar till en vettig kamera. Vi får väl se ifall han lyckas.
Laddade ner nya spotify, med profiler och allt. Lokala filer kan man ha, dela låtar(ofc) och se sina vänners profiler med tillhörande spellistor. Råkade klicka på något så alla mina mp3or på datorn importerades, tog ett tag att ta bort igen. Det var inget jag behövde egentligen men bra att ha.
Imorgon ska jag ut med Alva och gå en promenad, hoppas det inte blåser som idag. Eller än värre skulle vara ifall det regnade, då skulle det vara rent utav tråkigt och man skulle på köpet lukta blöt hund.
En solig söndag
Var ute och spelade lite boll med Dexter, passade på att fota lite. Skoj att hoppa runt på lerig gräsmatta. Spelade lite Bingolotto, som verkar vara senaste bland de unga. Dock så är produktionsvärdet sänkt lite sen nittiotalet. Då bingo hade sin storhetstid med Loket som programledare. Christer Sjögren var med som gäst och en man som irriterar mer kan ju inte finnas. Han satt och nynnade med stundtals till musiken. Vilket kan tyckas som en bagatell men usch så jobbigt att höra.
Spelade lite TP på fyra personer tog ganska lång tid men vann gjorde jag då inte ändå. Men kanske får ta revansch imorgon, vem vet.
Nu blir det att mysa lite med kudden.
Blogg – Benjamins Logg
Jag har funderat lite. Tycker det är härligt att Mattias tog sig tid att skriva ett inlägg, om än kort, men ändå. Jag läser allt som skrivs, varenda ord. Dels för att reta Mattias om han skriver fel men också för att jag är genuint intresserad av vad han tänker och gör. Simons inlägg brukar jag göra lite rättningar på utan att gnugga det i hans ansikte då det mest handlar om bokstäver som bytt plats. Den mannen är så perfekt.
Hur som helst så tänkte jag, vem vill läsa här på kladd då jag inte läser andras bloggar. Ibland går jag in och läser några inlägg på någon väns blogg. Eller min systers, fast hon postar så många inlägg att jag inte hinner med, inte ens om jag försöker läsa alla på en gång. Det är lite för mycket att läsa för mig. Dock så såg jag polisbilen som hade BUS som registreringsskylt och det fick mig att le.
Jag antar att jag är mycket för humor då jag ska läsa på internet, eller överhuvudtaget. Fast jag ska vara ärlig, brukar mest läsa på schampoflaskan IRL. Nåväl Jag hoppas att alla som läser här på kladd känner sig nöjda över allt babbel som jag skriver. Fast vem vet, ni kanske bara läser för att ni känner att ni måste. Inte för att jag gör de(jag lovar) men ändå.
Det finns för många för att jag ska orka(ja jag är jättelat, jag vet) med andra än kladd. Helt klar önskar jag att alla mina nära och kära skulle skriva här på kladd så det var samlat på ett ställe. Lite som facebook fast bra..
Undra när Dexter ska börja blogga?
Jag glömde rubriken
Vi börjar med det uppenbara, det är måndag. Jag sneglar på klockan. Har legat i sängen i två timmar med datorn som sällskap. Känner att jag är i stort behov av en dusch.
Jag köpte Assassins Creed 2, begagnat.. Det borde komma i min låda i morgon. 380 kr var det värt. Gillar jag det inte så kan säkert Dexter köpa det av mig.
Inhandlade lite nya pennor (bla posca) samt hobbylack från highlights.nu - Visst dom är inte superbilliga men orka leta efter det billigaste alternativet hela tiden. Låt oss konsumera lite efter känsla istället.
Sitter dock och gruvar mig för att gå ut nu när snön verkar vara ett faktum. Tänk då kylan kommer slå mot mitt ansikte likt en käftsmäll såhär sista dagen i november.
Nej, klarar jag mig från att gå ut idag så stannar jag gärna inne, speciellt då det är min sista sjukdag idag. Fast jag har ju inte så mycket att gå tillbaka till, då jag fortfarande är arbetslös. Men livet går vidare och jag åldras även om jag inte vill/kan/ska, haha humor.
Så vad ska man söka för jobb nu då, ska man söka saker man vill göra i andra änden av landet, jobb som man kanske egentligen inte kvalificerar sig för? Eller ska man söka skitjobb i staden man bor i? Hmm.. Ja som vanligt lär jag väl inte söka allt för mycket jobb, men vem vet man kanske ändrats, mognat, växt. Den som lever får se.
Nedan följer en så kallad tankebana ala Benjamin*;
Föresten så köpte jag även små, små målardukar också. Ska måla små, små tavlor. Det ser jag fram emot. Ville bara säga det. Det kändes väldigt nödvändigt att nämna. Får mig att tänka på den där utställningen för några år sen då det var miniatyrkonst. Man fick låna förstoringsglas och springar runt med. Men sånt där intresserar mig inte så mycket egentligen. Frågan är varför jag minns så mycket onödigt som jag sett på tv. Såg nyheterna hos mamma här om dagen, det var intressant att höra lokalnyheterna fastän jag mest irriterade mig på Dexter och Rebecka som inte kunde vara tyst. Detta i sin tur fick mig att tänka på när jag var liten och mamma ville se nyheterna och vi (ja till och med jag) inte kunde vara tysta.
Det får mig att minnas min barndom, när jag gick i fyran så såg jag alltid på the A Team när jag kom hem efter skolan. Minns det som om att man stegade rakt in i vardagsrummet och satte på tv, och typ for ner i den röda fåtöljen som en magnet dragen till ett kylskåp. Nu vet jag inte om jag satt i den jämt men det känns som någonting jag skulle gjort. Fast jag tror jag låg på soffan. Tror jag såg på någonting annat också.. Mycket Cartoon Network var det iaf.
Jag minns när vi hade vinterlov i femman, vi hade haft någon slags avslutning i kyrkan(Ja, på den tiden så spelade det ingen roll om man var muslim, katolik, ateist eller anarkist haha, man var i kyrkan på avslutningar!) på vägen därifrån så sprang jag rakt ner i en snödriva med huvudet före, det var väldigt roligt. Men nu tänker jag bara hur jävla äckligt det är i en snödriva, full med hundskit och piss och smuts och annat vidrigt uppskrapat från vägen. Men så är det när man är en clown. Det var vad jag var.
Fast jag var ändå ordentlig, eller kanske inte. Men jag var faktiskt ingen superbuse, alltså jag gjorde inte elaka saker mot andra, utan bara saker som jag tyckte var roliga och så.
Kom nu att tänka på när en kille i klassen mobbade en kille som var lite utstött. Han hade det säkert inte lätt. Han var mörkhyad och nu kommer Mattias växa i sin tro att jag är nazist, men jag stog bara där, 10 år och och visste inte vad jag skulle göra. Jag, som innan detta hade gått på en liten skola där alla var vänliga med varandra(visst det finns undantag). Men i alla fall, man är inte en del av problemet om man inte är en del av lösningen. Det funkar inte så. Man kan vara en oskyldig åskådare. Nu har jag säkert förvrängt min syn på det hela och stog säkert och skrattade gott åt grabben.
Känner att jag snöat in lite väl mycket på mitt Vännäsliv, men jag vet inte, det är så konstigt, för allt annat som hänt mig har jag typ folk i min omgivning som varit med vid de tillfällena. Men jag har ingen kontakt med någon från vännäs, där jag bodde 1996-97. Halva fyran och hela femman. Undra om jag räknat rätt nu på åren, haha.
*Bara massa tankar om mitt och andras liv utan egentlig poäng, klassiskt Benjamin prat.
Lekande Lätt
Hej och hå. Nu är jag trött alltså. Har legat och vilat i typ en och en halv timme efter maten med Arvid och Lisa. Vi tänkte först laga mat men slutade med att de tog så lång tid att vi köpte på fläskfilé på city och lite hemmagjord sallad med fetaost, mumma.
Efter första vettiga måltiden på hela veckan(sjukhusmat är förjävla tråkigt) så såg vi på South Park och det var jättekul då dom drev med en död Michael Jackson och skönhetstävlingar för barn med runkande pedofiler och annat skoj. Hur som helst kände mig väldigt trött i soffan och slöt nog ögonen mer än en gång under avsnittet. Men hur skönt var det inte att få lägga sig i sin egen säng och vila ett tag.
Vaknar upp av att jag hör något konstigt ljud, tänkarna for åt att någon slog fingrarna i bordet eller att Rebecka poppar popcorn. Gick så långt i mina tankar att jag trodde jag hörde hur hon knapprade på datorn. Men det kändes bara fel för det låter inte så.
I irritationsmomentets klimax flyger jag upp ur sängen och öppnar dörren till vardagsrummet. Där står Dexter och spelar Guitar Hero. Jag blir typ galen och säger åt han att stänga av och springer typ in i köket och börjar diska ett glas för att slippa oljudet och för att ha någonting att dricka oboy ur. Undra om det är stroken som gör att jag är så lättirriterad. Så var det också förra gången, i alla fall enligt mamma haha.
Undra om Mattias vill spela lite Left 4 Dead med mig?